B arndomens frandska inneha ideligen e i synnerhet skimmer ovanfor sig. Bastisen varje omtyckt slu alltsamman ovrigt sam man kunde foga besta en enda skoldag inte med henne alternativt honom. Sasom vuxen titta verkligheten egendomlig ut. Genast befinner si det fullsatt upp med boplats och stam, skot barnunge sam barnbarn eller annat sasom fyller vardagen. Vannerna? De hinns utan under veckor, manader sam av och till fortfarande langre…
Se likas 4 omen pa att din kompis inte ar en finfin kompis
– centru inom livet inneha vi uppbokat fokus villig goromal, att och kanske skota aldrande paron saso borjar bliv krassliga, anser psykologen Camilla Carlsen Bechsgaard.
Postum 25-arsaldern minskar antalet vanner, visar brittisk forskning. Sam en pur svensk person efterforskning, gjord fran analysforetaget WSP, rapporterar att goka itu tio svenskar alltemellanat eller ideligen kanner sig ensamma. Kompisa befinner sig viktiga, skad vi knyter alltsammans farre vanskapsband nar vi blir aldre.
Tills livet tar nago pur vandning. Separatio, flytt, arbetsloshet, kidsen sasom flyger klocka boet, knata inom aldrebidrag ar stora handelser som kan atnjuta oss att borja fatta kompisa.
– Det sakerstalla familjelivet kan vanja oss samman tanken att vanner ick ar odla nodvandiga darfor att ma enastaende. Men nar livet byta skepnad samt var huvudsak skakas forsavitt okar vart behov it vanner ater. Emedan kan chocken dyka upp! Plotslige finns det ingen darborta, for att vi inte prioriterat frandskap nedanfor otaliga ar sam relationerna age runnit ut ino sanden. Saso svang befinner si kan herre bringa nya vanner aven som vuxen, sager Camilla Carlsen Bechsgaard.
Den mogna vanskapen
avser psykologen, oavsett om det handlar forsavitt att uppfora opp nago alderstigen frandskap ater eller finna absolut nya kompisa i mogen alder.
– inom plugge, snarare allting inom gymnasiet, ar det flertal saso formar uppemot vanskaper sasom haller inom mycket manga ar. Men langre fram ino livet blir det svarare att hava kompisar villig likadan taktik. Hane behover frige tonarens forklaring av frandskap, ar Camilla Carlsen Bechsgaards direktion.
Ungdomens vanskapsforhallanden ar i enlighet med henne en slags prova av parforhallanden. Saken dar forsta ovningen inom hurdan karl befinner sig nago del av ett uppemot relation. Pa grund av kunde det nastan kannas som nagon karlekssorg om bastisen e passag ”gjorde slut”. Saso vuxen befinner sig det icke nodvandigtvis saken dar typen av vanskap man befinner sig ino behov av efter exempelvi nago separatio eller flytt.
– enar kunde herre samspraka ino telefon tre timmar var dag samt agna lika massor tid at sin omtanksam som nago karlekspartner. Det funka icke nar hane blivit aldre kissbrides.com ta en titt pÃ¥ webbplatsen här. Vanner mitt inom livet skall ses mer sasom nago smaksattnin och mindre sasom ett fulltidssysselsattning, uppge Camilla Carlsen Bechsgaard.
Saken da mogna vanskapens hemlighet ligger ino att kungora ut sattet att hanga med kompisar. Istallet darfor at lokalisera atskilliga kontinuerlig lediga timoten befinna losningen, tipsar Camilla Carlsen Bechsgaard.
– bese tillsamman nago kamrat fran tidigare, en kollega, nabo alternativt e annan du tyckt forsavitt att hanga tillsammans forsavit personen age gallande att ses nagon litet tillfalle. Det befinner sig en favor att dela upp din tid pa flertal vanner, skild personer ager skild positiva egenskaper, anser Camilla Carlsen Bechsgaard.
Vi mar daligt inte med gemenskap
Det befinner si icke enbart angelaget stav vuxna att ha kompisa ino samband med stora livsforandringar. Samtlig ager e basal behov itu att beror att herre tillhor en kluster. Villig stenaldern overlevde hane ej om kar vart allena. Idag kan vi greja oss fysiskt, men vi mar inte bra utav att sakna samhorighet.
– Vi ager behov utav medmanniskor sasom anser att vi ar varda att uppskatta samt vill agna epok at oss, forklarar psykologen. Moderna fenomen sasom sociala medier betyder ick alltid att det blivit enklare sta oss att hitta vardefulla vanskapsrelationer, papekar relationsexperten Anne Sogaard
– Det ager blivit svarare sta oss att patraffa nya vanner alldenstund vi sitter odl kopiost ensamma bakanfo vara skarmar. Ehuru det saklart kan bringa opp pro nya relationer likasa, ager det skapats nagon kultur darborta manga folk ick far placering. Man skall ha flertal kompisa samt uts andra hisnande vanner. Yttr sam ytliga varden blir stav viktiga. Gallande tva minuter doms personer saso ”godkanda” alternativ inte. Underben ar angelaget?
Anne Sogaard uppmanar till att man i sokandet postum nya kompisar ifragasatter hurdan angelaget det no befinner si att innehav hundratals kompisa pa Facebook.
– otaliga av dem befinner si troligtvis ick dina kompisa, inte med endast bekanta. Samt hurdan manga bekanta age vi i sjalva verket tid att bry si oss ifall? varda, betydelsefulla kompisa inom ens innersta rund befinner si toppen 3–5 mannisko, anser relationsexperten.
Bade gamla sam nya vanner inneha viktiga funktioner stav oss sasom vuxna. Gamla vanner speglar var livshistoria, vara upp- och nedgangar, darfor dom vanligtvis foljt oss igenom aren langre annu en karlekspartner.
– do kan till exempel komma iha nar vi vart tjugo ar och hade nago egendomlig pojkvan, sam relatera mo parforhallandet vi har idag, uppge Camilla Carlsen Bechsgaard.
– dom speglar vem ni befinner si har samt omedelbar, inte me att fjattra dig inom den n varje fordom. Nya kompisar bekraftar att personen du befinner sig omedelbar ar dyrba stav andra, anser psykologen.
Nodvandig att bryta forbjude
Foljaktligen befinner sig det likas relevant att vi bryter tabut omkring kompisar. Relationsexperten Anne Sogaard avse att det finns en vanara inom att bekanna att man age inga alternativ erhalla kompisa, sam pa grund av det letar postum kompisar.
– Tyvarr finns det en motstand kontra att bliva van med ”hon saso inte age markli kompisar” sam darmed inte anses popular. Odla funka bade vuxna sam manniskobarn. Saken da attityden plikt vi omdana. Det befinner si aldrig ett persons ”fel”, oavsett alder, att karl inte ager markli kompisar. Alla saso finns omkring nastan inneha likasa ett forpliktelse, anser Anne Sogaard.
Nar nagon vi kanner bjuder in mot en social sysselsattnin sam ingen vill deltaga befinner sig det ett slags mobbning. Anne Sogaard avser att vi samtlig borde indikera mer it det hon kallar ”vanlighetsmod”. Mod sam bekrafta att tilltala samtliga inom var narmiljo samt exponera betydligt mer ”vansamhet” om vi ser att e blir lite isolerad alternativt age nagon kamrat saso dragit sig undan. Pa andra hallet inneha vi ocksa allihopa e ansvar att producera oss vanlig sta andra att narma sig.
– Nar vi utstralar munterhet sam ler dras manniskor till oss. Sjalv titta mycket vilken trolldom sam kraft som kan aga rum nar vi borjar strala itu sjalvkansla, det kan korrigera odl massor, uppg relationsexperten.